Rör på dig och må bra – mot ekosocial bildning!

Kuvituskuva

Vi inom ämnesområdet fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande vid Arbetarinstitutet, Omnia, har vaknat upp till ett nytt ekosocialt tänkesätt och förstår att vi befinner oss mitt i en stor förändring av verksamhetskulturen. Vårt mål är att planeringen, genomförandet och utvecklingen av verksamheten i vårt ämnesområde ska styras av de begrepp som definierar ekosocial bildning: ansvarstagande, måttfullhet, en systemisk relation till världen och mellanmänsklighet samt av en ekologisk och social värdegrund. Genom att observera och studera hur verksamheten i vårt ämnesområde påverkar relationen mellan människa och natur, samspelet mellan människor och ökat ansvarstagande kan vi utveckla och förändra vår verksamhet på individ- och organisationsnivå mot handlingssätt som är i linje med ekosocial bildning.

Utgångspunkten för vårt ämnesområde är en förståelse av människan som en individuell fysiologisk och psykosocial varelse. Vi förstår också att hälsa grundar sig på en sund livsmiljö. Målen för vår verksamhet är att skapa ett fundament för ett bra liv genom att uppnå tillräcklig fysisk förmåga. Vi uppmuntrar alla att hitta ett sätt att röra på sig som passar just en själv.

Vid Esbo arbetarinstitut är ämnesområdet fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande stort. Vi anordnar årligen hundratals kurser för tusentals människor och sysselsätter över 100 timlärare.

I vårt kursutbud ingår konditions- och hälsoträning, vattengymnastik, välfärdskurser, dans i olika former, akrobatikgrenar, föreläsningar och specialkurser. Vi ordnar kontaktundervisning och undervisning på internet året om. Våra undervisningsspråk är finska och engelska. I vårt utbildningsutbud finns något för både nybörjare och erfarna motionärer. Vi lär ut grundläggande idrottsfärdigheter och olika grenar. För att säkerställa välbefinnandet erbjuder vi också kurser om sådant som har med välbefinnandet att göra, till exempel kost, återhämtning och sätt att förbättra den psykiska hälsan. Våra studerande är vuxna, seniorer och familjer.

Mot bakgrund av ovanstående är vi en regional och stor aktör. Våra ekosociala riktlinjer är viktiga både på individnivå och i en större verksamhetsmiljö. Vi samarbetar på många olika sätt med bland annat Esbo stad, vars strategiska mål är att vara ”Finlands rörligaste kommun”. Verksamhetens omfattning och effekt ökar vår känsla av ansvar för att åstadkomma ekosociala förändringar. Det gör vi genom att sprida sättet att tänka genom hållbar utveckling i all vår verksamhet.

”Snabbhet spelar ingen roll om riktningen är fel.”
M. Gandhi

Fysisk aktivitet ger ett bra liv – utan materia och utan att behöva ge upp något

Rörelse är ett av människans grundläggande behov. Rörelse bidrar till bättre hälsa generellt, berikar livet och gör det möjligt att uppnå målen för mänskligheten. Rörelse i alla dess former är snällt mot naturen, eftersom målet och produkten är människors eget och kollektiva arbete som inte ger något materiellt slutresultat.

Att vara en del av en hobbygrupp ökar känslan av delaktighet och social interaktion. Genom att samlas för motion, oavsett gren, använder vi vår tid på ett meningsfullt sätt, där konsumtion eller förbrukande av naturtillgångarna inte är inblandat. Att bry sig om varandra och uppleva saker tillsammans ökar känslan av tillfredsställelse och vi känner att vårt liv är värdefullt.

Den största naturtillgången som vi använder när vi rör på oss är vår egen kropp och dess begränsade resurser. Genom att acceptera våra egna begränsningar kan vi bättre förstå och acceptera att även planetens bärkraft är begränsad.

Att förbättra den psykiska hälsan ökar inte konsumtionen av naturtillgångar, och är därmed ekologiskt hållbart, till skillnad från att öka det materiella kapitalet. Att öka humankapitalet bidrar till en större förmåga hos människan och att identifiera sina egna styrkor hjälper människan att definiera måttfullhet och tillräcklighet. Vad behöver vi mer av? Vad behöver vi mindre av? Detta är viktiga frågor som, enligt den ekosociala värdegrunden, visar vägen till en hållbar framtid.

”Utan glädje finns det inget liv, även om en man har tolv bilar, sex hovmästare, ett slott, ett privat kapell och ett skyddsrum.”
Henry Miller

Ekosocial bildning i vardagen

Vi ordnar lokal undervisning i hela Esbo så att studenterna kan idka hobbyer i sitt eget närområde. Vi strävar också efter att ta hänsyn till avståndet mellan lärarens bostadsort och den plats där arbetet utförs. Vi uppmuntrar studenterna och lärarna att gå och cykla. En kort väg till arbetsplatsen och hobbyerna ger oss mer fritid och tiden som vi får över skapar ett mervärde för oss i livet som vi kan använda på det sätt vi väljer.

Införandet av webbundervisningen, som är platsoberoende, har gjort det möjligt för nya grupper av studenter att delta i en handledd, gemenskaplig motionsgrupp. Med etableringen av webbundervisningen skapas möjligheter att ordna ny slags meningsfull undervisning och annan verksamhet som ökar delaktigheten. Distansmöten underlättar personalens deltagande i den gemensamma utvecklingen, skapar gemenskapsanda och förbättrar allas arbetshälsa.

Genom att återanvända idrottsutrustning kan vi säkerställa en långsiktigt, ekologiskt hållbar användning av varor. Återvinning och kreativ återanvändning av varor är nära kopplade till den cirkulära ekonomi som vi behöver för att bevara den biologiska mångfalden och vår livsmiljö. Vi informerar om skötseln av idrottsplagg och utrustning, vilket skonar miljön. Spridningen av läromaterial och annan information sker via elektroniska kanaler.

Vi lever som vi lär ut, med andra ord är vi alltid medvetna om våra val i förhållande till naturen och våra medmänniskor. När vi planerar verksamhet för fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande måste vi i enlighet med Arto. O. Salonens ord handla på sätt som bevarar naturens livskraft och möjliggöra aktiviteter som ökar deltagarnas upplevelser av att deras liv är meningsfullt och värdigt. Vi vill vara en del av lösningen och för vår del bidra till att möjliggöra en gemensam god framtid.

Intrigen för ett bra liv kristalliseras i två saker – naturens livskraft och en upplevelse av att livet är värdefullt.”
Arto O. Salonen

Text:

Taina Avo, idrottslärare med planeringsansvar, Arbetarinsitutet, Omnia

 

Mia Nirhamo, pedagogikexpert inom området idrott och motion, Arbetarinstitutet, Omnia

Källor:

Pratstunder och ekosocial bildning

Juttu-tupa logo

Juttu-tupa-verksamheten bygger på ett koncept som tagits fram av Hjärnförbundet rf och den har anordnats i kursform vid Esbo arbetarinstitut ända sedan 2011. Juttu-tupa-verksamheten är avsedd för personer med afasi till följd av en hjärnblödning eller stroke. Afasi medför olika slags svårigheter med att producera och förstå tal och med läsning och skrivning. Ofta har personerna också motoriska svårigheter som den cerebrovaskulära sjukdomen har orsakat, till exempel högersidig förlamning.

Juttu-tupa-gruppernas syfte är att främja delaktighet, förebygga social utslagning och att erbjuda möjligheter att kommunicera trots afasin. Växelverkan övas i en trygg miljö med hjälp av handledning och kamratstöd.

Ekosocial bildning som metatema

Förra hösten var den röda tråden i Juttu-tupa-verksamheten gemensamma aktiviteter och vi gjorde bland annat en film, dekorerade en tårta och spelade spel. Till vårterminen hör ofta temahelheten natur och miljö. Under tidigare år har vi behandlat frågor som plastfrihet, sopsortering och koldioxidavtryck. Eftertanke kring miljöfrågor och de egna valen samt delaktighet och sociala aktiviteter är alltså en viktig del av innehållet i Juttu-tupa-verksamheten.

Under våren har många nya tankar ur perspektivet för ekosocial bildning lyfts fram även inom Juttu-tupa-verksamheten. Redan i januari diskuterade vi coronaviruset som dök upp på nyheterna och lärde oss om virusens värld. Vi hade ingen aning om vad de kommande månaderna skulle föra med sig.

Corona tog oss online

När coronaviruset avbröt kontaktundervisningen beklagade jag framför allt att Juttu-tupa-verksamheten uteblev. Gruppträffarna är ett andningshål för många deltagare och den erbjuder viktiga sociala kontakter. Jag övervägde olika alternativ för att fortsätta kursen och när jag hörde exempel från andra Juttu-tupa-grupper i Finland, bestämde jag mig för att föreslå till gruppen att vi skulle fortsätta verksamheten online.

Juttu-tupa verkkotapaaminen

Juttu-tupa-träff online

Juttu-tupa i samarbetsrummet

Två av tre deltagare i Juttu-tupa-gruppen i Mäkkylä var redo att delta på distans, så jag skapade ett samarbetsrum där vi fortsatte kursen.

Fiilismittari, jossa hyviöiden avulla voi kertoa mikä on fiilis

Pulsmätare med emojin med vilka man kan berätta hur man mår

Vi använder pulsmätaren för att gå igenom hur alla har haft det.

Blackboard Collaborates funktioner stöder kommunikationen

Blackboard Collaborate visade sig vara ett utmärkt och tillräckligt enkelt verktyg för att träna på och delta i kommunikationen. Det var trevligt att se bekanta ansikten via videoförbindelsen. Vi tog ett steg i taget och kunde till slut vi göra nästan allt som vi hade kunnat göra i ett klassrum, i själva verket faktiskt till och med mer.

Kuvituskuva, Oma esine, Näytä valitsemasi esine muille ja kerro siitä.

Eftersom inte alla i gruppen kan producera tal eller skriva visade sig ritverktyget vara ett utmärkt hjälpmedel. Användaren kan rita med musen eller på mobila enheter med fingret för att visa/välja rätt alternativ bland det som visas. Handuppräckningsfunktionen gör det enkelt att svara utan ord. Alla ser varandras gester över videoförbindelsen. Vi spelade också Pictionary: jag gav ett ord i ett privat meddelande via chatten och sedan turades gruppen om med att rita och gissa.

Kuvituskuva, P-kirjain ruoka

Tack vare tekniken innebar det fysiska avstånd som coronaviruset tvingade oss till inte social isolering. Det har varit ett nöje att stödja delaktighet och social hållbarhet även online. Onlineträffarna har sparat resetid och taxikilometrar. Vi har sparat papper och utskrifter när whiteboarden är på internet. Vi har fått besöka många människors hem och träffa deras husdjur. Känslan av samhörighet har ökat. Genom att testa på något nytt har vi lärt oss nytt.

kuvituskuva, piirretty kerrostalo

Text och bilder:

Satu Luhtanen

Planeringsansvariglärare

Arbetarinstitutet, Omnia

Mot en bättre morgondag – undervisning i huslig ekonomi och ekosocial bildning

Kuvituskuva, kidneypapuja

På Eloseminaari i höstas (20.8.2019) ställde Erkka Laininen från OKKA-stiftelsen under sin föreläsning frågan om ekosocial bildning och en hållbar framtid: ”Vad handlar framtidens utbildning om – kunskaper och färdigheter eller bildning?”. Jag tyckte att frågan var relevant och började som lärare i huslig ekonomi fundera på hur jag själv skulle svara på den. Som utgångspunkt för undervisningen i huslig ekonomi ses lätt lärandet av kunskaper och färdigheter inom området till kursdeltagarna, men hur syns bildning i undervisningen i huslig ekonomi?

Erkka Laininen fastställer att begreppet ekosocial bildning består av fyra olika delområden: ansvarstagande, systemiskt tänkande, mellanmänsklighet och måttfullhet.

Detta ansvarstagande syns i Omnia som ekonomisk, social, ekologisk och kulturell hållbarhet. I min undervisning i huslig ekonomi återspeglas detta bland annat genom att jag lär ut kunskaper om återvinning, vägleder kursdeltagarna att tänka på WWF:s rekommendationer när de väljer råvaror eller vägleder dem i användningen av matsvinn. Inom området kulturell hållbarhet syns mitt ansvarstagande bland annat i mitt mål att utforma mångsidiga kurser. Till exempel på de kurser där vi lär oss att baka karelska piroger för jag vidare vårt kulturarv, medan de internationella matlagningskurserna hedrar olika kulturer genom att lyfta fram hemligheterna i deras matkulturer. Jag diversifierar också min undervisning genom att planera och undervisa etniska kurser tillsammans med människor som har vuxit upp i den matkultur som behandlas. Jag strävar efter att erbjuda kurser så jämlikt som möjligt till olika målgrupper, vilket främjar ansvarstagande i fråga om social hållbarhet. Ekonomiskt hållbar och ansvarstagande undervisning eftersträvas till exempel genom att minimera råvarusvinnet på kurserna.

Ett annat delområde inom bildning innefattar systemiskt tänkande. Systemiskt tänkande fokuserar på sådana val, med vilka vi kan påverka miljön och människors liv globalt. I praktiken syns detta till exempel i att vi på kurserna diskuterar våra val – det vi äter, det vi köper eller hur vi gör saker etiskt och ekologiskt i köket.

Kuva vihanneksista, perunoita, tomaattia, kesäkurpitsaa, salaattia

 

Erkka Laininen nämner mellanmänskligheten som bildningens tredje delområde. På mina lektioner i huslig ekonomi försöker jag som lärare ge uppmärksamhet och positiv feedback till kursdeltagarna så att alla deltagare kan uppleva att de får sin röst hörd och känna sig värdefulla. Jag arbetar för gruppbildningen genom att skapa en så öppen atmosfär som möjligt. På så sätt har vi en bättre chans att knyta och utveckla relationer, så att vi kan vara ”någon för någon”, som Franklin uttrycker det.  Neurologen och psykiatern Viktor Franklin (1905–1997), som är känd för sitt arbete inom utveckling av logoterapi, anser att detta ”att vara någon för någon” kan betraktas som människans yttersta syfte.

Och hur syns bildningens fjärde delområde, måttfullhet, i min undervisning i huslig ekonomi? Coronaviruset, som härjar som en global epidemi, har fått oss att reflektera över vad som kan anses vara måttfullt. Enligt min åsikt uppstår måttfullhet genom mening. Vad är meningsfullt just i den här livssituationen? Meningsfullt för mig är framför allt hur jag ställer mig till och förhåller mig till andra i den rådande situationen i världen.

Som lärare i huslig ekonomi föregår jag med gott exempel genom att visa tålamod och prioritera andra människors hälsa före mina egna behov. Därmed kommer kurserna i huslig ekonomi nu att pausas och vi bör fokusera på viktigare frågor, nämligen på att skydda vår egen hälsa och den för alla i vår närhet.

I denna oväntade och utmanande situation skulle det kunna ses som måttfullt att ta en paus från vissa saker. Låt oss sträva efter att skapa framtidstro i kretsen av våra närmaste och bära varandra mot en bättre morgondag. Vi ses på kurserna när säkerheten tillåter det! Tills dess, låt oss hjälpa varandra och komma ihåg att vara ”någon för någon”!

Text
Marika Salonen
lärare i huslig ekonomi vid Arbetarinstitutet, Omnia
Fil. mag. i pedagogik, lärare i huslig ekonomi, logoterapihandledare

 

 

Ekosocial bildning- ett värdeval

I Omnia Espoon työväenopistossa och Esbo arbis har man under hösten 2019 inom personalen definierat vad ekosocial bildning innebär hos oss i arbetarinstitutet. Materialen från workshoparna samlades in på en padlet-vägg där de anställda kunde kommentera värdena.

Som resultat fick vi 16 värden med vilka vi kan utföra gärningar samt tillvägagångssätt som främjar hållbar framtid i våra institut.

Principerna för ekosocial bildning hittar du här.

Kuvituskuva. kuvakaappaus Padlet -seinästä